Rädda basarna!

Kör-vänner. Nu kör vi! En ny termin startar och jag vill börja med att säga något om körsång.

En kör består av sopraner, altar, tenorer och basar. När jag började sjunga i kör i mitten av ton-åren, tyckte jag att bas lät så gubbigt, att jag trodde att jag var tenor. Men det gick över på en vecka. Redan till nästa övning insåg jag att jag inte klarade de höga tonerna utan gick över till basarna. Dem har jag varit trogen sedan dess.

 

Nu finns det en tendens att det skrivs musik med bara en mansstämma. En överstämma som mest passar tenorer. Men det blir jobbigt för oss basar att bara gnida på den övre delen av vårt röstomfång. Det är jobbigt att ligga på topp! Man skriver alltså inte längre någon basstämma, varför man kan ställa sig frågan: Basar, behövs de? Enligt rapporter finns det numera fler tenorer än basar. Vi basar är alltså en utrotningshotad människotyp. Fortsätter utvecklingen i samma riktning kommer man snart fråga sig: Basar, finns de?

Därför behövs en aktion: Rädda basarna!!! Jag tycker att varje kör bör ha ett grundläggande basbehov. Så: Kämpa grabbar! Håll ihop! Håll ut! Vi ligger visserligen lågt när det gäller tonläge. Men rädda är vi inte. ”Rädda basarna” behöver naturligtvis också sjusjungande stödröster från de övriga stämmorna.

 

Rädda basarna! Kan vi få stöd från bibeln. En äldre man i min hemförsamling, körsångare, hänvisade till ett bibelställe, där David från en klippa ropar ut över dalen. Han undrade: Tror ni att det var en pipig tenor, nej det måste ha varit en rullande andrabas, menade han. Och jag är benägen att hålla med honom. DÅNE LIKSOM ÅSKAN, BRÖDER! Så basar, ge inte upp! Upp till kamp! Vi har inte hunnit förbereda oss och övat. Vi har ju haft fullt upp med sommar och förskingring. Så vi är litet nedstämda, men vi försäkrar att vi kommer igen.

 

Frågan är: Ska vi ha en full-lödig bred fyrklang med höjd och djup eller ska vi nöja oss med en smal, enkel treklang. Det här är ingen kritik mot körledaren, som måste välja sånger från det utbud som finns.

 

På senare tid har man av bekvämlighet och utrymmesskäl börjat skriva alla stämmor i samma notsystem. Nu när man lärt sig läsa basnoter, blir det ganska förvirrande för en bas-hjärna. Mansstämman är lägsta noten, men sjungs en oktav upp så det blir högsta tonen.

 

Är det för högt, får vi sjunga melodistämman. Visst kan herrarna ta hand om melodin ibland och det låter ”rysligt” vackert, men det får bli undantag och inte regel. Skulle det i någon melodi finnas några låga toner, då får herrarna sjunga en oktav högre. Jag förstår att man vill komma närmare damrösterna. Då kan man inte ha en basstämma som släpar. Det blir alldeles för stor avvikelse och djupt avstånd. Så kan vi inte ha det! Nej, bort med basstämman. Fy och usch. Försvinn! Så var vi av med den. Frid över dess mörka minne!

 

 

Nej, så kan vi inte ha det! Tvärtom!

Upp till kamp alla basar, Sista striden det är. En framtid ljus för mörka röster, åt alla lycka bär.

FRAM FÖR FYRSTÄMMIG KÖR FÖR FRAMTIDEN!

Martin Axelsson, 1:a bas

 

 

Minibild: 
Ikon: 

Kommentarer

Jag har inte så mycket bas-kunskaper, men är glad att du inte är sur. Känns mer basisk...... Bättre att stämma i bäcken, hälsar Anders. Och jag stämmer in med er båda./ Inger