Synen

Med synen menar jag inte en hägring eller uppenbarelse utan sinnesorganet: synen. Vi vet att den drabbas av åldersförändringar. För mig visade de sig i att lodräta linjer blev krokiga och när jag kisade med ögat drog ansikten ihop sig såsom i en skratt-spegel. Det var inte roligt! Det var inget som kunde korrigeras med glasögon. Optikern skickade remiss till Gävle sjukhus. Sedan dröjde de länge. Jag ringde och undrade. Måste man ligga på? Nu gick det fort. Kallelse till Gävle. Ny remiss till Akademiska sjukhuset i Uppsala. Kallelse dit. Jag har inte sagt så mycket om det här i förväg. För många är det troligen en småsak. De har varit med om mycket värre saker. Men för mig, att i mitt 77:e levnadsår äntligen bli inlagd på sjukhus, var det stort. Inte för att jag hade längtat, men för att jag klarat mig så länge! Jag tackar Gud för det. Om synen var dålig, så var omvårdnaden på sjukhuset så mycket bättre. Jag är imponerad av personalens engagemang och empati, fast jag förstår, att de har många patienter och varit med om många liknande fall, ändå kunde de få mig att känna mig unik.

 

Problemet var, att jag hade hål i gula fläcken. Området på näthinnan man använder, när man ska titta koncentrerat på något. Jag kunde inte fokusera. Jag blev överraskad vid synundersökningen, när jag inte ens kunde läsa översta raden på tavlan utan bokstäverna hoppade omkring. Operationen gick ut på att trycka tillbaka den bit som lossnat och fylla igen det hål som blivit. Man suger ut en del gel i ögat och sprutar in en gas. Operationen gick bra!

 

Efter operationen ska man hålla huvudet vänt mot golvet så mycket som möjligt några dygn för att det ska verka på bästa sätt. Första natten måste jag ligga på mage. Det var jobbigt! Synen hade förändrats så, att jag såg genom en stor blåsa medan gasen var i ögat. Man kan säga, att jag levde i en bubbla och var i gasen några veckor. Jag såg svarta fläckar ibland. Det var inte några små blomflugor, som man lätt kunde vifta bort.

 

Man passade också på att byta linsen i ögat, som var litet grumlig av starr. Så är det med det andra ögat också, men inte så mycket att man opererar. Jag har inga syn-punkter på det utan litar helt på läkarna.

 

Jag har kontrollerat ögonen ett par gånger på Gävle sjukhus efter operationen. Det ser bra ut. Någon sa, utan att vara medvetet rolig: Det är bra, att de håller ett öga på dig!

 

Jag ser på tillvaron på ett annat sätt. Jag har blivit mera klarsynt. Nu kan jag se vem som går på andra sidan gatan. Förut kunde jag inte urskilja ansikten. Jag hejade naturligtvis tillbaka utan att vara säker på vem det var. Ibland kunde det hända att man hejade på en förvånad främling!

 

Glädjen över den förbättrade synförmågan och förhoppningen inför framtiden kan sammanfattas med: VI FÅR SE!

Ikon: